Minnen som varar

Minnen som varar

Skriven av: Ben Graham | Plats: Salem, Oregon | Publicerad: den 12 januari 2011

"När ska vi åka?" frågar någon. Sekunden senare hörs motorljud och två skolbussar kommer åkande.

Det är en grå och fuktig morgon, något som är typiskt för området vi befinner oss i, och synen av två gula skolbussar får en naturligtvis att tänka på barn som ska till skolan. Men denna morgon är destinationen en helt annan.

Ca 60 söndagsskolebarn i åldrarna mellan 5 och 12 år anländer till Macleay Christian Retreat, ett konferenscenter mitt i Salem, Oregon, för att delta på en utflykt till Silver Falls.

"Det kommer att bli en rolig och spännande dag" säger Andrew Taylor (26.

Han är en av söndagsskoleledarna som var med på utflykten till Silver Falls även i fjol. Det är ett ställe som ligger mitt i en nationalpark, omgivet av skogar med naturstigar och med fantastisk utsikt över vackra vattenfall.

Barnen verkar inte lägga märke till vinden och duggregnet som faller ner över dem. De är fullt upptagna med att hitta en bra plats i bussen och förväntansfulla röster surrar i luften. Resan präglas hela vägen av god stämning, med födelsedags- och julsånger till busschaufförens ära. Ju närmare vi kommer vårt resemål, desto mer högljutt blir det.

Bussen hinner nästan inte stanna innan barna hoppar ut genom dörrarna och den tomma parkeringsplatsen förvandlas till en stor, flytande massa av förväntansfulla barn. Nu är de äntligen framme, fulla av skratt, liv och omöjliga att kontrollera.

Barnen delas in i grupper med varsin ledare och de får vara med på olika aktiviteter som t ex rundvandring, upptäcktsfärd och många andra spännande poster. «Jag har det så kul med alla mina kompisar!» säger Amanda (9). Med ett glatt leende gör hon färdigt det fina pepparkakshuset hon har framför sig och sträcker sig efter ännu en kopp med varm kakao.

Utanför springer ett gäng genomvåta pojkar förbi och berättar entusiastiskt om en färd bakom ett 60 meter högt, brusande vattenfall, som de nyss varit med på.

När vi frågar Matt Messmore (25) om varför han frivilligt ville vara med och hjälpa till på utflykten, svarar han "Det ger mig en möjlighet att vara mer tillsammans med barn, något jag annars inte får gjort så mycket. Barnen var så förväntansfulla och gladde sig så till utflykten att det hade varit egoistiskt av mig att inte dela deras entusiasm och vara med på att glädja och välsigna dem."

På samma fråga, svarar Andrew Taylor "Det är inte bara det jag säger, som gör intryck på barnen, utan även det liv jag lever. Jag måste leva på ett sätt som gör att även de önskar att följa Jesus."

 

"En utflykt som denna är ett fint tillfälle att skapa minnen som varar för evigt. Det öppnar deras hjärtan så de lättare blir mottagliga och öppna för Guds Ord och historierna i Bibeln"