Ungdomskonferens ur Amys perspektiv

Ungdomskonferens ur Amys perspektiv

Skriven av: Irene Laing | Plats: Brunstad, Norway | Publicerad: den 23 juli 2013

Möt Amy, som deltar på den internationella ungdomskonferensen på Brunstad — en helg fylld med action, gemenskap och Guds ord.

Amy skrattar när jag tar fram bandspelaren: “Jag tycker inte om den där!!” Det är onsdagen den 10 juli, och Mediagruppen i Brunstad.org befinner sig på Risøya, en timme med bil från Brunstad Conference Center i Vestfold i Norge. Begivenhet: “Outdoor Challenge Offshore 2013”. Tjugosju lag och många fans väntar med spänning på att få veta vilka som klarade sig till nästa omgång.

Lagarbete!

Amy Hamren (20) är en livlig och okonstlad flicka från Urbana, Ohio i USA. Hon har deltagit i församlingens “Youth Exchange Program” (YEP) i ett år, och är en av de sex som utvalts att representera YEP i ”Outdoor Challenge”. Amy ser inte alltför nervös ut. Hon berättar livligt om hur de har tränat tillsammans i två månader. ”Vi känner varandra riktigt bra och vi jobbar jättebra tillsammans!”

Samtalet upphör brått när en röst hörs över högtalaren. Resultaten blir upplästa och Amys lag har gått vidare!

Tävlingen trappas upp medan de tolv lagen springer från post till post efter att ha genomfört de svåra utmaningarna. Innan vi vet ordet av det är den andra omgången över, och efter en hård kamp slutar Amys lag på nionde plats.

När vi hittar Amy hämtar hon fortfarande andan efter ansträngningen. Hon beskriver dagen med några få ord: ”tröttsamt och lagarbete!” När vi frågar henne vad hon har bidragit med till laget svarar hon med glimten i ögat: ”Jag vet inte… Jag är bara en flicka!” Sedan bryter hon ut i skratt och säger: ”Nej, det var hemskt — det går emot allting jag tror på! Jag tror att jag höll ihop flickorna och hjälpte laget att hålla sig lugn.”

Det Gud vill att jag ska göra

“Outdoor Challenge” är bara början på en fantastisk ungdomskonferens, där tonåringar och unga vuxna från hela världen har rest till Brunstad för att få höra Guds ord. Det finns ungdomsmöten som hålls av unga för unga, aktiviteter och idrottstävlingar, och tillräckligt med tid emellan för att komma à jour med sina vänner.

Det första mötet är en kraftig uppmaning till att bli en helhjärtad lärjunge för Jesus. Ungdomen förmanas till att varje morgon vakna med en längtan efter, och ha den inställningen, att höra vad Jesus vill säga, och att vara lydiga mot hans röst varje gång!

Vi hinner ikapp Amy medan hon manövrerar sig ut ur den fullsatta salen, och vi går ner mot gångvägen vid vattnet. Jag frågar henne vad hon bäst kommer ihåg från mötet, och hon svarar snabbt: ”De läste en vers ur Lukasevangeliet om att hata sin far och mor och sin syster och bror…” Jag är nyfiken på vad hon menar. “Det betyder inte att jag ska hata dem, men att jag inte ska låta mig styras av dem, av deras åsikter — att jag först och främst gör det som Gud vill att jag ska göra.”

Amy har bott och jobbat på Brunstad I ett år. När jag ber henne att beskriva hur hon har upplevt det, får hon en klump i halsen och måste ta en paus innan hon klarar att svara. ”Ord kan inte beskriva hur det har varit”, börjar hon. ”Att se förändringen i dina vänner under årets gång. Och att få vara här under alla konferenserna… Anden är så stark här, och Guds ord är så klart!”

Jag undrar om hon ser fram emot att åka hem, och hon svarar: ”Ja, det gör jag!” Amy säger att hon ser fram emot att kunna hjälpa sina syskon, och att bli en person som har någonting att ge. ”Jag vill att de ska få uppleva en som inte vacklar på grund av andra, men en som står på en fast grund. Jag vill att de ska få uppleva en som inte säger en sak, men gör en annan, men en som man kan lita på!”

Klirrande bestick

Det är måndag, nästan midnatt, och ungdomskonferensen närmar sig sitt slut. Vi vill gärna prata med Amy en sista gång. Vi följer ljudet av klirrande bestick, och hittar henne sorterande gafflar och knivar i diskrummet under konferenscentret. ”Det är servis från alla möjliga ställen på området, och vi har fått privilegiet att diska det!” berättar hon med ett flin. ”Det är lite av ett jobb, men det är ett kul jobb!” Under stora arrangemang som den här konferensen, är det mycket arbete som föregår bakom kulisserna, och Amy har ett antal nattskift i diskrummet bak sig.”Det är inget tungt arbete, men ibland behöver man absolut ha en energidryck tillhands!” säger hon.

Amy säger att hon är tacksam för allting hon har fått uppleva under ungdomskonferensen, allt från att ha fått delta i ”Outdoor Challenge” och ha fått se på när hennes vänner tävlade i volleybollturneringen, till att få delta på de kraftiga bönemötena på kvällarna.

Om några veckor reser hon tillbaka till Urbana, Ohio, i USA, där hon planerar att fullföra sina två sista år på sjuksköterskeutbildningen.