Vad är frälsning?
Vad är frälsning?

Vad är frälsning?

Skriven av: Tom Harris | Publicerad: den 10 april 2013

Vad är frälsning? Den vanliga förståelsen av frälsning är att vi får förlåtelse för våra synder, eftersom Jesus dog för oss. Det är en bra början, men frälsning består av så mycket mer än det.

Hur mycket säkrare skall vi då inte bli frälsta

Paulus skrev om frälsningen i Romarbrevet 5:10: "Ty om vi, medan vi var Guds fiender, blev försonade med Gud genom hans Sons död, hur mycket säkrare skall vi då inte bli frälsta genom hans liv (...)"!

Tyvärr är det få som förstår den sista delen av versen. Vad betyder det att bli frälst genom hans liv? Jesus sa: "(...) Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt (...)", (Joh 15:5). Detta är Andens frukter som vi kan läsa om i Galaterbrevet 5:22-23, och som är ett resultat av att korsfästa sitt kött med dess lustar och begär. Om vi är fulla av Jesu Ande har vi kraft till att göra detta.

Paulus förmanar oss i Filipperbrevet 2:12 att arbeta på vår frälsning med fruktan och bävan. Men försöker vi inte frälsa oss själva då? Långt därifrån! Det står i nästa vers: "Ty Gud är den som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske." Det är Guds nåd. Utan honom är vi maktlösa.

Alla vill väl vara vänliga, snälla och tålmodiga, men varför är det så svårt att leva detta liv i alla livets situationer? Det är på grund av vår synd, vår stolthet, vår egenvilja och vårt begär. När Gud verkar i oss att göra hans vilja och korsfästa vår egenvilja och egoism, är det lätt att göra motstånd och vara ovillig. Därför säger Paulus ”Gör allt utan att klaga och tveka”.  

Genomgående frälsning: Erövra Det förlovade landet

I Bibeln kan vi läsa om Israels folk som gjorde motstånd när de skulle erövra Det förlovade landet. Med hjälp av Guds kraft hade de blivit räddade från Egypten, men när Gud bad dem om att kämpa och erövra Det förlovade landet, började de att klaga, bråka och göra uppror. Om Gud hade förgjort fienderna för dem så hade de med glädje erövrat landet, eftersom de hade sett att det var ett bra land som var rikt på frukt. Med de vägrade att lyda och sa att det var för svårt, att staden var för stark och att jättarna som bodde där var alldeles för stora. Istället för en ”genomgående frälsning” och istället för att komma in i Det förlovade landet, skickades de ut att vandra i öknen i 40 år.

Om de hade varit lydiga när Gud den Allsmäktige verkade i dem hade de besegrat fienden så som Josua profeterade. När de fick höra att de måste vända tillbaka till öknen ändrade de sig, men Gud verkade inte längre i dem. De hade ingen nåd över sig och deras färd blev hopplös. Det kan vi läsa om i Fjärde Moseboken, kapitel 13 och 14.

Så låt oss inte nöja oss med att ha blivit räddade från Egypten (världen), för att sedan använda resten av vårt kristna liv med att vandra runt i öknen utan att erövra Det förlovade landet – Kristi liv med Andens frukter. Nej, låt oss, genom tro och lydnad mot Guds Ande när den manar oss, få tag i själva frälsningen, så att vi genom Anden dödar synden som bor i vårt kött (Rom 8:13). Då ska vi leva!

Det är äkta frälsning!