Kopernikus hävdade år 1543 att solen, inte jorden, var universums mittpunkt. Detta stämde i och för sig, men det faktum att vår planet inte var universums mittpunkt hade stämt länge, ända sedan skapelsen.
Andra hävdade att jorden var rund och inte platt. Det var inte länge sedan som man riskerade livet om man påstod liknande saker. Vem av våra mor- och farföräldrar hade trott att deras barnbarn skulle gå runt med en liten mobiltelefon i fickan och kunna prata med vem som helst över hela världen? Teknologin är enkel när man väl upptäcker den.
Naturlagarna har alltid funnits där oavsett om människan har vetat om dem eller inte. Många människor vet fortfarande inte om dem, trots att naturlagarna utan undantag fungerar 100% matematiskt korrekt, för alla människor och i alla situationer. Det har de gjort till alla tider.
Vi måste få tro på att det är så, alltid, i alla situationer och för alla människor i alla tider
Naturlagarnas motsvarighet är "livets andes lagar" – de andliga naturlagarna. Detta är två sidor av samma sak och kan skiljas ifrån varandra lika lite som sidorna av ett mynt. Människans intresse för att upptäcka naturlagarna har ökat med tiden, då dessa utan tvekan ger hopp om en bättre och rikare framtid. Tyvärr ser det ut som att intresset för livets andes lagar minskar i samma takt.
Låt oss se på några exempel på dessa otroliga livslagar:
– Den som vederkvicker andra blir själv vederkvickt (Ordspr 11:25).
– Be, så skall ni få (Matt 7:7).
– Ge, så ska ni få! (Luk 6:38).
För att inte glömma den viktigaste av dem alla:
– Var och en som ödmjukar sig skall bli upphöjd (Luk 14:11).
Var och en måste göra som Kopernikus och ha som utgångspunkt att detta är gudomligt sant! Vi måste få tro på att det är så, alltid, i alla situationer och för alla människor i alla tider.
Kanske dags för att intressera sig för «andlig vetenskap»?
Det är nämligen inte så att Gud behöver göra något speciellt för att få sina naturlagar att fungera. Lika lite behöver han göra något för att låta sina löften gå i uppfyllelse när jag har uppfyllt villkoren. Gud gör inte skillnad på folk. Han låter helt enkelt sina lagar göra sitt, se Romarbrevet 2:11-16. Gud ingriper däremot ofta i både naturens gång och i våra liv. Skaparen står över skapelsen, och när Gud ingriper gör han inget som går emot livslagarna, utan bara det som är helt i samspel med hans egen skapelse.
Varför så små framsteg och utveckling? Varför så lite trivsel och gemenskap? Eller varför så få uppenbarelser från Anden? Svaret är glasklart: Vi tror inte! Vi går fortfarande runt och tror att «jorden är platt» och att ”jag är universums mittpunkt”.
Kanske dags för att intressera sig för «andlig vetenskap»?
Artikeln publicerades i häftet Skjulte Skatter i april 2003.
© Copyright Stiftelsen Skjulte Skatters Forlag