– Bomberna föll varannan minut

Skriven av: Ruben Ellefsen & Trond Eivind Johnsen | Plats: Ziv'on, Israel | Publicerad: den 8 november 2010

I juli 2006 bröt det ut ett krig mellan Israel och Libanon på grund av stora oroligheter vid gränsen mellan de två länderna. Kriget tog 1300 liv och orsakade stora förstörelser både för Libanon och för Israel.

Stora delar av striderna, under dessa 34 dagar på sommaren 2006, föregick i norra Israel. Här, endast ett par kilometer från gränsen, bodde den israeliska officeraren och familjefadern Zvi Okun (48 år) i den lilla israeliska bosättningen, kibbutz Ziv'on. När kriget bröt ut började bomberna från Libanon att falla över den lilla bosättningen och gjorde att alla invånare valde att fly söderut, förutom Zvi och hans familj. Gud talade starkt i både Zvis och hans hustrus hjärta om att de tryggt kunde stanna hemma och i tro på Gud valde de att stanna under bombangreppen med sina 7 barn. För de flesta hade ett sådant beslut varit ren galenskap, men för Zvi och hans familj grundades beslutet på en stark inre tro och övertygelse. 

Barnen lekte ute medan bomberna flög över deras huvuden. Efter att ha sett föräldrarnas tillit till Gud såg de ingen orsak till att oroa sig och lekte vidare ute medan missilerna flög över deras huvuden. Denna tilltro gjorde även att Zvi kunde säga “självklart sprängde den inte!” när han fick besked om att en odetonerad bomb låg ute i trädgården. Han visste att Gud skulle ta hand om honom och hans familj. 

”Om än tusen faller vid din sida, ja, tio tusen vid din högra sida, så skall det inte drabba dig.” Ps 91:7. Zvi refererar själv till denna bibelvers när han tänker tillbaka på det som hände under de underliga sommarveckorna 2006.

 

Självklart sprängde den inte!