Kristendom – mer än ritualer

Kristendom – mer än ritualer

Skriven av: Elise Davatz | Plats: Sonnmatt, Sveits | Publicerad: den 21 maj 2015

– Gud har tagit hand om mina framtidsplaner och jag behöver inte bekymra mig längre!

Marianne Zinsli berättar. Det är en varm atmosfär som möter oss i det mysiga vardagsrummet med svag belysning. Vi träffar 30-åringen i en liten landsby i nordöstra Schweiz. Hon fick höra om Brunstad Christian Church för cirka tio år sedan.

Hennes liv var perfekt. Drömjobbet som lärare var ordnat och hon hade många vänner. Familjen stöttade henne och fanns där när det behövdes. Hon var livsglad och engagerad i frivilligarbete i närheten. Livet hade en mening. Hon hade allt…

...bara inte Gud. Visst kände hon till mässor och ritualer. Men ett personligt liv med Gud? Det var främmande för Marianne.

– Kan jag förverkliga mina förväntningar om vänner och familj? Finns det ett liv efter döden?

– Jag visste ju att det fanns en Gud därute någonstans, men vi pratade aldrig om det. Det var liksom inte så viktigt. Hon var upptagen med att planera det perfekta livet men märkte att hon blev bekymrad.
– Kan jag förverkliga mina förväntningar om vänner och familj? Kommer jag att hitta den stora kärleken? Finns det ett liv efter döden?

Hon fick höra om Brunstad Christian Church genom en i klassen. Det började med nyfikenhet, fortsatte med intresse och idag är det hennes liv.

Det började med nyfikenhet och idag är det hennes liv

– Jag kände aldrig press. Det jag mötte var livsglädje och hopp. Det var imponerande att se hur människorna umgicks med varandra. Ingen hade krav eller förväntningar på de andra. Det var som om jag gav ifrån mig något tungt och äntligen fick upp ögonen för vad jag saknade i mitt liv.

Ett kapitel i Bibeln (Ps 23) blev väldigt klart för henne under den här tiden och har varit till hjälp sedan dess.

"Herren är min herde, mig skall intet fattas. Han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. Han vederkvicker min själ, han leder mig på rätta vägar för sitt namns skull. Om jag än vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig. Din käpp och stav, de tröstar mig. Du dukar för mig ett bord i mina ovänners åsyn. Du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över. Idel godhet och nåd skall följa mig i alla mina livsdagar, och jag skall bo i Herrens hus evinnerligen."

Gud och hans ord har sedan dess blivit en helt naturlig följd i hennes liv. Mötena och aktiviteterna i regi av Brunstad Christian Church är som en källa av kraft och glädje för henne.
– Vi kan ge vårt liv till Gud. Egna planer och idéer kan vi lägga över på honom. Så får jag hjälp i mitt eget liv och får så mycket att ge till andra!

Idag känner Marianne att hon har kommit tryggt i hamn.
– Jag vill använda mitt liv till att göra Guds vilja. Då blir jag lyckligare och lyckligare.

Hon trodde att livet var perfekt. Men det blev ännu bättre!