“Det avgörande årtiondet: Varför tjugoåren har så stor betydelse”

“Det avgörande årtiondet: Varför tjugoåren har så stor betydelse”

Skriven av: Irene Laing | Publicerad: den 16 augusti 2013

För ett tag sedan såg jag en bokreklam som väckte min uppmärksamhet. Titeln "Varför tjugoåren har så stor betydelse – och hur man får ut så mycket som möjligt av dem nu” fick mig att stanna till.
 

“Jag har sett ett oberäknat antal människor i tjugoårsåldern använda alltför lång tid på sig att leva utan perspektiv”, förklarar författaren och psykologen Meg Jay. Det värsta är tårarna i trettio- och fyrtioårsåldern som fälls på grund av att de nu måste betala dyrt för sin brist på vision när de var i tjugoårsåldern.”

Enligt Jay lever jag nu i det avgörande årtiondet för mitt liv. Hon påstår att de saker som vi gör och inte gör i tjugoårsåldern påverkar vårt eget liv och till och med kommande generationer enormt. “Det är ett ganska vågat konstaterande”, tänker jag för mig själv.

Jay beskriver människorna i tjugoårsåldern som fångade mitt i sina “frihetsår” och stressen att komma fram till vad man ska göra med resten av sitt liv. “Köpa hus?” "Gifta sig?” "Studera?” “Ta emot jobberbjudandet?” Dessa viktiga beslut som vi alla måste fatta orsakar ofta oro hos några, medan andra tillnärmar sig dem helt oplanerat eller till och med likgiltigt.

“Hur använder jag min tjugoårsålder?”

Jag kommer att tänka på en vers i Galaterbrevet 6:7: “Bedra inte er själva. Gud bedrar man inte: det människan sår skall hon också skörda.” Jag behöver inte vara orolig för vad framtiden har att bjuda på. Gud har gett mig möjligheten att avgöra resten av mitt liv med det jag sår, med de små besluten som jag fattar i vardagslivet. 

Gud har gett mig möjligheten avgöra resten av mitt liv med det jag sår

Jag sår det goda genom att göra Guds vilja, som ju ÄR det goda. Det är lättare sagt än gjort och det kräver handling mot synden som finns i mig. Det är en kamp som jag kämpar i mitt tankeliv. När jag blir frestad till t ex irritation, oro, misstänksamhet mot människor i min omgivning, lust till det motsatta könet eller till att bli förnärmad, kan jag lyssna på Guds röst som säger att jag ska säga “NEJ” till dessa tankar, så att de inte kommer in i mitt hjärta. För som det står skrivet i Ordspråksboken 4:23: “Framför allt som skall bevaras må du bevara ditt hjärta, ty från det utgår livet.”

Guds röst leder mig

På vilket sätt är detta “avgörande för mitt liv”?

Jag har upplevt att när jag är trofast mot att lyda Guds röst i de små situationerna, så är han trofast med att leda mig och ge mig svar när jag måste fatta viktiga beslut. Denna relation till Gud ger mig ro och frid mitt i det hela. “ "Jag vet vilka tankar jag har för er", säger HERREN, "nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp."” (Jeremia 29:11).

Denna relation till Gud ger mig ro och frid mitt i det hela

"Det avgörande årtiondet" har gett mig en orsak att reflektera. Jag har valt på vilket sätt jag ska få mest möjligt ut av min tjugoårsålder och jag ser fram emot framtiden! "Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också!" (Matteusevangeliet 6:33).

Läs även: Vad är synd?