Glömska jag

Glömska jag

Skriven av: Heidi Watz Vedvik | Publicerad: den 13 februari 2013

När jag står upp på morgonen är min spegelbild ett av det första jag ser. Jag känner mitt ansikte till minsta detalj, och kan inte glömma det även om jag skulle stänga ögonen och inte se mig i spegeln på en vecka. 

Det är betydligt mer annorlunda med mitt inre liv: tankelivet och mitt personliga förhållande till Gud i mina dagliga förhållanden. När jag sitter på ett möte och lyssnar på Guds ord, så ser jag allt så tydligt. Då blir jag uppmärksammad på synd som jag inte visste jag gjorde. Jag ser attityder och intressen som måste bort. Där och då är det inte lika lätt att gömma undan problemet, men vad händer när jag går ut, tillbaka till vardagen? Jag har redan glömt hur jag såg ut, redan glömt vad det var jag skulle göra.

Vad händer när jag går ut, tillbaka till vardagen?

Dagarna går, med de samma rutinerna och i de samma omgivningarna. Jag förtränger problemen och tänker att jag kan utsätta dem lite och ta dem senare. Men snart suddas intrycket ut, blir mindre och mindre viktigt, och till slut har jag glömt det. Varför ska det vara så svårt att komma ihåg? Hur kan det vara möjligt att det som brann så starkt i mitt hjärta bara slocknar?

Att höra utan att göra

”Om någon är ordets hörare och inte dess görare, liknar han en man som betraktar sitt ansikte i en spegel, och när han har sett sig själv i den, går han sin väg och glömmer genast hur han såg ut.” (Jak 1:23-24).

Det händer någonting hela tiden. Det att jag väntar, och med tiden glömmer att faktiskt göra något med mina svagheter när jag blivit medveten om dem, är ett problem. Då är jag Ordets ”hörare” och inte dess ”görare”. Det blir ingen framgång. Gud vill göra en förvandling i mig, så att jag också kan leva det livet som Jesus levde. Det hindrar mig när jag glömmer att behålla fokus! Någonting så viktigt, och så glömmer jag bort det! Jag glömmer hur jag ser ut!

Jag har sökt visdom hos Gud, och tänkt på det i förväg, så att jag är rustad och klar att stå emot frestelsen

För att detta inte ska hända, för att elden i hjärtat inte ska slockna, så måste jag göra något. Om Gud ska hjälpa mig, så måste jag göra mer än bara höra och sedan glömma. Jag måste vara mottaglig för Gud hela tiden och alltid ha målet i tankarna, och inte bara tänka på allt möjligt annat. Kan jag inte hellre göra några ändringar i vardagen, så att det blir lättare att fokusera?

Var förberedd

Läsa, skriva ner, lyssna på musik, prata med någon, ja, vad som helst, så att inte möjligheterna att segra glider omärkta förbi. Jag är då förberedd när prövningen kommer, och kommer ihåg att det var nu jag skulle få seger över just den här synden. Jag har sökt visdom hos Gud och tänkt på det i förväg, så att jag är rustad och klar att stå emot frestelsen. Det är svårt att segra, men eftersom jag är fokuserad och medveten, ber jag till Gud om hjälp. Jag får kraft att handla emot min natur.

Precis som jag kommer ihåg min utvändiga spegelbild, kommer jag då inte heller inte att glömma det jag ser på insidan. Söka sanningen, tänka på den, göra något med den.

Här gäller det att hela tiden vara medveten över hur det ser ut inne i mig, och inte bara gå vidare i ouppmärksamhet, i glömska. På samma sätt som jag studerar mig själv i spegeln, kan jag även noggrant granska mitt inre liv, och låta Den Helige Ande visa mig de dåliga sidorna som jag gärna vill bli av med. På samma sätt som när jag tvättar ett smutsigt ansikte, kommer jag då att rena tankar och sinne. Precis som jag kommer ihåg min utvändiga spegelbild, kommer jag då inte heller inte att glömma det jag ser på insidan. Söka sanningen, tänka på den, göra något med den.

"Ännu en kort tid är ljuset ibland er. Vandra medan ni har ljuset, så att mörkret inte övervinner er.”(Joh 12:35).