Tro i en modern framtid

Tro i en modern framtid

Skriven av: Inge Almås | Publicerad: den 11 januari 2016

Vetenskapen befinner sig i en rasande utveckling och mycket pekar åt att människan snart är helt oberoende. Finns det plats för Gud i en modern framtid?

Jag sitter och läser om framtiden. Det är fascinerande. Idag läser jag om nanoteknologi. Något som tydligen kommer att vara en del av framtiden. En forskare säger att nanoteknologi öppnar oanade möjligheter för människan. I framtiden kommer det att simma runt pyttesmå nanorobotar i våra kroppar. Som små utsvultna blodhundar kommer dessa att leta reda på och förinta sjuka celler, skadliga bakterier och andra orenheter.

Kan människan äntligen ta steget och göra sig oberoende av Gud?

Huruvida de kommer att leta upp och rensa bort chokladkakan som du åt igår vet jag inte, men det skulle inte förvåna mig. Det sägs också att dessa robotar ska underhålla cellerna och hindra kroppen från att åldras. Bäst av allt är att detta inte ligger så långt borta i framtiden. Det kanske bara handlar om ett par årtionden.

Når Gud sitt "förfallodatum"?

Jag läser vidare. En annan intellektuell person skriver entusiatiskt om människans hjärna. Han menar att det inte kommer att dröja så många årtionden innan man kan utveckla gränssnitt som gör att hjärnan kan kommunicera direkt med datamaskiner. Det måste ju vara fantatiskt! Är du inte tillräckligt smart? Koppla in en ny processor och plötsligt är du en levande kombination av Albert Einstein och Rain Man. Har du ett dåligt minne? Ta en backup då! Är detta lite överdrivet? Kanske det. Är det en utopi? Inte enligt dagens visionära forskare.

Kan människan äntligen ta steget och göra sig oberoende av Gud? Kan vi ta bort behovet av en skapare att tro och lita på?

Kanske har vi skapat vårt perfekta paradis om 50 år? Vårt eget himmelrike här på jorden.

Låt oss föreställa oss att allt detta kan bli verklighet om 50 år. Vilka möjligheter som då öppnar sig! Om 50 år består världen av helt friska, ungdomliga, vacka och slående intelligenta människor. Vi är alltid i toppform och blir aldrig sjuka. Om vi inte lever för evigt, så har vi iallafall flera hundra levnadsår att se fram emot. Med teknologins hjälp har vi fått en oslagbar förmåga att tänka smart och rationellt. I och med det förstår vi att krig och oroligheter inte är bra för världen. T o m i Mellanösten blir det fred. Klimatproblemen åtgärdas. Korruptionen utplånas. Matproblemen åtgärdas. Världens rikedomar fördelas. Vi lever i perfekt symbios med naturen. Kanske har vi skapat vårt perfekta paradis om 50 år? Vårt eget himmelrike här på jorden.

Eller kanske inte?

Något stämmer inte

Det är något som inte stämmer med den här bilden. Vetenskapen har kommit långt på många områden, men jag tror inte att de kan få dessa nanorobotar att utplåna människans inneboende egoism och girighet. Jag tror heller inte att genmanipulering kan ge människan mer tålamod eller omtänksamhet. En värld full av friska, ungdomliga och slående intelligenta människor som lever nästan för evigt. Som är självcentrerade, giriga och otåliga. En värld där människan inte behöver något annat än sig själv. Det är inget paradis. Det är ett helvete!

Vetenskapen har kommit långt på många områden, men jag tror inte att de kan få dessa nanorobotar att utplåna människans inneboende egoism och girighet.

Jag är också osäker på hur mycket vetenskapen egentligen förstår sig på människans själ. Jag är faktiskt inte ens säker på om de vet vart i kroppen den finns. Kanske det hade varit något att forska om? Skulle jag själv få gissa skulle jag säga att de knappast hittar den i blindtarmen, så att säga.

Tron som enda fasta hållpunkt

Finns det inte innerst inne i varje människosjäl ett djupt behov och längtan efter fred och harmoni med skaparen? Är det inte just i utfyllnaden av denna längtan som nyckeln till äkta lycka och glädje kan hittas? I detta sammanhang kan det passa bra att citera Jesu egna ord: "Ty vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men tar skada till sin själ? Eller vad kan en människa ge i utbyte mot sin själ?" (Matt 16:26).

Mitt i denna rasande utveckling upplever jag samtidigt att tron på Gud blir allt viktigare som enda fasta hållpunkt i en värld som annars har väldigt lite att erbjuda en sökande själ.

Vi lever i moderna tider där vetenskapen och tekniken gör ständiga framsteg som sätter sin prägel på våra liv och vår vardag. Det är jag glad för. Jag önskar inte att jag hellre skulle ha levt förr i tiden. Jag värdesätter alltför mycket dagens bekvämligheter och komfort. Mitt i denna rasande utveckling upplever jag samtidigt att tron på Gud blir allt viktigare som enda fasta hållpunkt i en värld som annars har väldigt lite att erbjuda en sökande själ.

Ett rikt och meningsfullt liv

Tillåt mig att som avslutning dela med mig lite av mina personliga tankar om framtiden, så som den blir om den Gud jag tror på låter mig leva. Om 50 år kommer min tro på honom att vara starkare och mer värdefull är någonsin. Den kommer att ha gett mig ett otroligt rikt och meningsfullt liv att se tillbaka på och ett ännu rikare liv att se fram emot. Den kommer att ha gjort mig till en bättre medmänniska. Jag kommer att vara omtänksammare och inte lika självcentrerad och egoistisk som jag är idag. Jag kommer att ha många goda vänner runt om i hela världen som jag älskar att umgås med. I hjärtat kommer jag känna en djup tacksamhet för varenda dag som jag har fått lov att leva och jag kommer att ha stora förväntningar inför framtiden och evigheten. Det är vad jag tror.

Vad tror du?